tisdag 31 mars 2009

känslan bekräftad :-(

Vila I frid älskade Krigarprinsessa.

(Mer är på gång)

Sabina Najjar

Dröm sött, Sabina. Har haft ett ljus tänt för dig ikväll.
Håller tummarna hårdare än nånsin för att du är med oss imorgon med.
Din personlighet är verkligen någpot utöver det vanliga.
Även om vi bara har kontakt via din blogg, så känns det ändå som att,
du är en väldigt bra vän.

Stort tack till alla er som gästbloggar när inte Sabina orkar.
Bamsekramar på er alla
/Kim

lördag 28 mars 2009

some more material from youtube

Smokie - I'll Meet You At Midnight

Jill Johnson - Breakfast In New York

Sanna Nielsen - Empty Room

och eftersom jag är ett Gessle-fan så kunde jag inte låta bli..
...fast på samma gång en väldigt beskrivande låt.
Roxette - She Doesn't Live Here Anymore

(för att visa videosarna, klicka på låttitlarna)

en mycket beskrivande låt

här är låten >> Pretenders - I'll Stand By You

här är inlägget bakom låten >> ett år sen idag

här är mitt första inlägg efter "det" hände >> Tänk vad ödet kan vara grymt



Oh, why you look so sad?
Tears are in your eyes
Come on and come to me now
Don't be ashamed to cry
Let me see you through
'Cause I've seen the dark side too
When the night falls on you
and you don't know what to do
Nothing you confess could make me love you less.

I'll stand by you
I'll stand by you
Won't let nobody hurt you
I'll stand by you

So, if you're mad, get mad
Don't hold it all inside
Come on and talk to me now
Hey, what you got to hide?
I get angry too
Well, I'm a lot like you
When you're standing at the crossroads
and don't know which path to choose
Let me come along
'Cause even if you're wrong...

I'll stand by you
I'll stand by you
Won't let nobody hurt you
I'll stand by you
Take me in, into your darkest hour
and I'll never desert you
I'll stand by you

And when...
When the night falls on you, baby
You're feeling all alone
You won't be on your own

I'll stand by you ...

ett år sen idag..

Imorse var det exakt ett år sen det som inte skulle få hända faktiskt hände. Frågan är bara: hur skall man sammanfatta detta på ett enda inlägg? Nåväl, vi gör ett försök..

Även om vi inte träffats så mycket, bara tillfälligt på en färja mellan Sverige och Finland, samt några gånger på en färja mellan Sverige och Åland, så kändes det som att vi kom riktigt bra överens redan från början.

Första gången var för övrigt '96-'97 om jag inte missminner mig helt. Mailadresser byttes, vi började med att maila, sen tog chattandet vid, många sena nätter och trötta morgnar blev det, men det var det värt, åtminstone sett ur denna kimmens perspektiv.

Förutom de få gånger vi träffades på "skorven" mellan Åland och Sverige (dessa gånger hanns tyvärr inte med så mycket mer än ett "hejhej"), så träffades vi två gånger i "större" sammanhang, dvs på kryssningsbåtarna.

Första gången 2003, eller var det '02? Jag var iallafall påväg hem med klassen från Helsingfors. inte fullt så nykter, det skall sägas att jag inte kände igen dig innan du kom fram och hälsade. Tack för att du gjorde det, annars hade vi nog missat varann helt. Önskar attt jag hade fått mer tid med dig den gången, men ödet var grymt redan då. Jag var påväg i land och du skulle vidare till Stockholm.

Den andra gången var julen 2005, i baren. Du var inte fullt så nykter, jag var inte heller fullt så nykter, denna gången kände jag iallafall igen dig ;-) faktum är; jag har nog aldrig haft så kul på 20 minuter som jag hade då. Tyvärr var vi påväg åt varsitt håll den gången med, men vi lovade varann att vi SKULLE träffas igen. Att det inte blev så, det är en annan sak.

Chattandet fortsatte dock, och det är jag otroligt glad över. Jag skulle nästan kunna skriva under på att det fanns få som jag synkat med så bra som dig. Du fanns där för mig, jag fanns där för dig, visst, det avtog lite emellanåt, men jag kände att vi ändå hade väldigt bra kontakt. Samtidigt finns det ju såklart saker man önskat att man kunde sagt fler gånger, även om det är klyschor i grunden så insåg man ju (för sent) att de faktiskt betydde nåt.

Vill dock avsluta detta här och nu, med att skriva
Tack för att du är du.
Även om ödet var grymt och tog dig härifrån,
så kommer du alltid finnas kvar på ett eller annat vis.
Du kommer alltid finnas i mitt hjärta.
Still miss you.
Rest in Peace, my friend

Du skall veta att jag saknar dig,
det finns känslor som aldrig tar slut.

Du skall veta att jag inte glömt,
det finns bilder som aldrig suddas ut.

Jag har suttit med vänner, på en stökig restaurang,
och kommit på mig själv vara nån annanstans.
En del av mitt hjärta kommer alltid slå för dig.

(T. Ledin)

onsdag 25 mars 2009

tjohej

Nu behöver denna kimmen sina få,
men ändå trogna bloggläsares hjälp igen.
Denna gången med en musikalisk nöt, som han inte kan knäcka själv,
nej, inte ens med nitroglycerin, huset står dock kvar...
(taget från den gode Povel Ramel).

Men, nu till frågan.
Kimmen har legat vaken många nätter och funderat nu.
Okej, han har också suttit på msn många nätter,
men det är en annan sak som hör till ett annat inlägg.

Det mesta av grubblet har handlat om
ifall han skall skapa en egen myspace.
Har ju min musikblogg, där jag lägger upp
både egna och andras texter.
Myspacen skulle då bli som nån sorts "demokatalog",
dock bara för mina egna låtar.
Enklast så, då man slipper allt tjafs om royalties, upphovsrätt
och annat halvkul.

Så, vad tycker ni? Good or bad? Yay or nay?
Bra eller dåligt? Oikea tai väärä?

Svar lämnas i kommentarsfältet ;-)

//Kim